Under mitten av 1500-talet fanns på platsen två hemman, Varf och Holmen, som tillhörde riksrådet och amiralen Hans Klasson Bielkenstierna. Han var gift med Karin Axelsdotter Tott, och egendomarna ärvdes senare av deras dotter Kerstin Hansdotter Bielkenstierna, kallad Christina (f. 1552, d. 1611). Christinas make, riksrådet Göran Klasson Stjernsköld, uppförde den första säteribyggnaden år 1571 och namngav den efter sin hustru. Den ursprungliga byggnaden låg några hundra meter väster om dagens huvudbyggnad. Genom arv och förvärv kom Christineholm att tillhöra familjerna Stjernsköld, Silverhjelm, Horn och därefter riksrådet friherre E. J. Creutz.
Ritning av Christineholm 1728
Målning av Christineholm, J.E. Mandelberg 1750.
På en karta från år 1728 ser man för första gången den nuvarande huvudbyggnaden med tillhörande flyglar, som riksrådet Johan Creutz den yngre lät uppföra på den plats där Christineholm ännu står.
Byggnaden var helt i trä och hade då en rödrosa färg och säteritak. Under 1700-talet följde gårdsbyggnadernas placering en noggrann hierarki – från det ståtliga bostadshuset, till köksflyglarna, vidare till förråd och stall. I takt med att jordbruket blomstrade började ägarna själva bosätta sig på gårdarna. Konstnären Johan Edvard Mandelberg avbildade Christineholm på 1750-talet i fyra vackra oljemålningar, ett från vardera väderstreck.
Christineholm såldes senare av Creutz arvtagare till riksrådet Gustaf Bonde på Wibyholm, och omkring 1747 vidare till hovrådet Carl Gustav Warmholtz. Carl Gustav var ännu inte adlig, vilket hindrade honom från att formellt äga jorden. Men med envishet och en längtan efter att slå rot, ansökte han om adelskap och 1756 kunde han – och hans hustru – äntligen kalla Christineholm sitt hem.
Carl Gustav Warmholtz byggde upp ett imponerande bibliotek på Christineholm och författade sin berömda bibliografi Bibliotheca Historica Sueo-Gothica. Samlingen inhystes i en av flyglarna och upptog till slut fyra rum. Warmholtz samlingar såldes senare till bibliotekarien Carl Christoffer Gjörwell den äldre, men skingrades tyvärr i samband med dennes konkurs.
Carl Gustaf Warmholtz, oljemålning J.H. Scheffel
Charles de Geer, oljemålning J. Björk och Catharina Charlotta Ribbing, oljemålning J Björk.
Släkten de Geer gör entré
Tio år efter Warmholtz död 1785 sålde hans barn Christineholm till Louis de Geer, son till friherre Charles de Geer och Catharina Charlotta Ribbing.
Louis var, tillsammans med sin syskon, först inom adeln att ympas med smitt-koppor. Föräldrarna De Geer hade läst om ympning av smittkoppor (vaccinering) och Catharina Charlotta bad läkarna att ympa barnen, vilket det var det första ympningsförsöket i Sverige. För detta modiga och viktiga beslut lät man prägla en medalj till Catharina Charlotta Ribbings minne 1756.
Louis hade en militär karriär och reste under 1780-talet i Frankrike, Tyskland, Italien och England. Han hade ett stort litterärt intresse och byggde upp en bokskatt på Svindersvik, som ägdes av hans mor. Efter att ha lämnat militären 1764 blev Louis kammarherre hos drottning Sofia Magdalena och invaldes 1790 i Vetenskapsakademien.
Christineholm får sitt nuvarande utseende
Efter köpet 1795 genomförde Louis de Geer en omfattande renovering där gamla staket och symmetrier revs upp. Han lade till en våning på huvudbyggnaden och flyglarna, rappade och målade de tidigare rödmålade timmerfasaderna ljusgula. Därmed fick Christineholm sitt nuvarande utseende.
När han flyttade in 1801 inreddes ett bibliotek på andra våningen för att rymma Louis växande boksamlingar, som än idag är bevarat med originalinredning och boksamling.
Fotografi från biblioteket på Christineholm Fotografi från biblioteket på Christineholm
Fotografi av Christineholm 1888
Louis de Geer gifte sig först med Charlotte Bielke, som avled 1793. Som ofta vid den här tiden gifte han om sedemera om sig med systern Gunilla Bielke och i detta äktenskap föddes bland annat dottern Louise. Louise gifte sig år 1818 med Gustaf "Gösta" Wachtmeister, son till general Gustaf Wachtmeister och Henriette f Falkenberg av Bålby, vilka var bosatta på Tistad slott på andra sidan Nyköpingsån. Vid föräldrarnas bortgång gick sedan Christineholm vidare till Gösta och Henriette Wachtmeister.
Gösta och Louise fick i sitt äktenskap tre barn: Henrietta, Sofie Louise och Carl Fredrik. När fadern avled 1859 avslutade Fredrik sin militära karriär och tog över Christineholm och övriga familjeegendomar. Han gifte sig strax därefter med Vilhelmina Ulrika Magdalena "Malla" Bennet, och paret fick tolv barn.
Efter Fredriks död förvaltades Christineholm under lång tid av Malla, som sedan avled vid 91 år ålder. Mallas sista önskan var att Christineholm skulle tas över av de tre barnlösa syskonen Rutger, Gunilla Fredrika "Dicken" Reuterskiöld och Louise Wachtmeister, medan sonen Carl tog över Ånsta, där han redan bodde; sonen Arvid och hans tre barn erhöll Bönsta och Broby, där de redan bodde; dottern Charlotte Croneborg erhöll Hossebo; dottern Elisabeth Sederholm erhöll Dalstöts gård i Råby.
Carl, den äldste av Carl Fredriks söner som överlevde till vuxen ålder, gifte sig 1902 med Augusta Ramel från Vidarp. De fick en dotter, Christina, men tragiskt nog dog både makan och dottern samma dag 1905. Carl gifte om sig 1918 med Jutta von Nolcken, född på slottet Ringen i Kurland (nuvarande Lettland). Paret bodde på Ånsta, där de fick två barn, Louise f 1919 och Arvid f 1924. Louise gifte sig med Björn Colliander, vilka övertog Ånsta.
Då bröstarvinge saknades till de syskon som ärvt Christineholm, Rutger, Dicken och Louise, överförde de ägandet av Christineholm till Carls son Arvid år 1940.
Arvid Wachtmeister, gift med Marianne f. Kinch, bodde först på Hossebo där sönerna Carl och Rütger föddes. Arvid tillträde driften av Christineholm 1956 och flyttade därefter in med familjen på gården som under en lång tid bebotts av äldre, ogifta släktingar. Väl på Christineholm föddes sedan dottern Madeleine. År 1970 skrevs ägandet av Christineholm över till Carl Wachtmeister, gift med Maud f. Wingårdh, vilka efter en tid flyttade in på Christineholm med sina fyra barn Johan, Claes, Elisabeth och Louise.
År 2015 genomfördes det senaste generationsskiftet då Carl överlät Christineholm till sonen Johan. Idag bor och verkar Johan med sin hustru Karin f. Björkstedt och deras två barn på det anrika godset.
Sedan 1795 har gården aldrig lämnat släkten – en obruten ägarkedja på över 220 år. Christineholm är mer än en herrgård. Det är en berättelse om svensk adelshistoria, kulturarv och familjeband genom seklerna. Framför allt är det en historia om en släkt som i över två sekler vårdat och utvecklat Christineholm – ett levande kulturarv
Johan mobil: 073 535 36 76
Karin mobil: 070 738 85 71
